Vår hund, som är en balndras mellan Yorkshire terrier och papillon tycker inte särskilt mycket om snö, eller annat väglag som gör tassarna blöta heller. Skulle det regna borrar han ner tassarna i hallmattan och vägrar gå ut genom dörren. Skulle man kunna lura ut han går han tills han har gjort sina behov och sen in igen.

 I söndagsmorse blev han överlycklig när han kom ut, han slapp för det första sin jacka, och för det andra hade det mesta av snön försvunnit, så han kunde äntligen kissa på lyktstolparna igen!

 Han blev så glad att han sprätte runt som en galning och blev allmänt verlycklig över detta. Några tinnar senare satt han vid dörren och väntade, detta har inte hänt sen innan sommaren!